♥ Nu vågar jag snart inte motionera någonstans
I kväll efter jobb vid sextiden packade vi fikakorgen för att åka ut och njuta några timmar vid Glumslövs backar.
Vi brukar åka till ett ställe som ligger alldeles bredvid där vi normalt sätt brukar motionera, och där parkerar vi våra solstolar högt uppe på en bunker med utsikt över sundet, men man borde redan anat "ugglor i mossen" så här tidigt....på vår sk (plats) hade redan ett annat par ockuperat sig.....så vi var tvungna att ta oss ner för den branta slänten på stigen mot vattenbrynet, det gjorde väl iofs inte så värst mycket mer än att terrängen är ganska tuff på sina ställen och leran lätt kan få en att sätta sig på ändan om det vill sig illa!
Vid 19.00 tiden var mannen tvungen att bege sig till sin korpamatch, först hade jag tänkt att sitta kvar och trodde att bunkern eventuellt skulle kunna vara ledig nu....men turturduvorna satt fortfarande kvar.
Skit samma tänkte jag, för jag hade träningskläderna med mig så jag kan lika gärna gå igång direkt istället.
På den här motionsrundan som tar allt ifrån 1 timme eller mer beroende på hur långt man väljer behöver man inte gå tillbaka samma runda, så jag började med grusvägen som följer åkrarna.....för att sen kunna ta mig tillbaks på stigen som går över backarna rakt in i kohagarna, men när jag kommit ca 20 minuter på rundan och fortfarande uppehöll mig på grusvägen mötte jag en kille som kom cyklande....
Ska väl tilläggas att man alltid höjer på ögonbrynen när man möter någon här, då det inte hör till vanligheten....eftersom det inte är mer än ett par hus belägna.
Ja gick vidare och när jag kom till stället där jag skulle vika av för att ta mig hemåt igen, såg jag att minst 50 kossor uppehöll sig precis där, ja fundera en stund på vad jag skulle göra det fanns ju iofs ett ställe längre bort jag kunde klättra in på istället, men ahh tänkte jag jag fortsätter från det hållet jag kom ifrån istället...det viktiga var att jag fick min timmes promenad och backar det får jag mer eller mindre ändå på hemvägen.
På dom här vidderna, ser man ganska långt framåt....hur vägen svänger och sedan slingrar sig vidare uppåt....när jag kommit mig en bit igen..ser jag någon skymta till , någon som är på väg att cykla uppför den slingrande grusvägen för att sen försvinna bort ifrån mitt synfält.
Jag fortsätter och är nu på väg upp i stigningen på vägen, och har samtidigt mental träning att snart ska ja vara uppe på krönet ...pust å suck...ute på åkern ser jag rådjuren som förvillar min hjärna från den motiga uppförsbacken.......
Nu är jag nästan uppe....Då får jag syn på samma kille som jag mötte tidigare, sittande spritt språngande naken....alldeles intill kanten utav åkern.....Ja blev helt ställd, här skulle jag traska förbi någon meter ifrån och som ett lätt offer efter uppförsbacke....
Shit....vad gör man tankarna får genom huvudet....vad vill han...är han en blottare, våldtäktsman......ska jag vända....allt flög nu genom huvudet!
Men tänkte jag.....får inte visa mig rädd....så jag fortsatte med bestämda steg, åt samma håll, jag hade kanske 2 km till bilen och 1 km till första hus.
När jag uppehåller mig jämsides honom....hör jag honom säga något....
Men hör inte riktigt vad...kanske var det på franska eller kom hit så får du se en naken karl.
Jag tänkte ialf inte säga va...utan bara ruska på huvudet med nedlåtande attityd.
Nu var jag förbi.....och med blicken rakt framåt, for tankarna igen...sitter han kvar eller har jag honom i ryggen snart....ville ju inte ge honom mer uppmärksamhet.....genom att titta på honom ännu mer.
Oturligt nog hade jag lämnat mobilen kvar i bilen, brukar alltid ha den med, men så klart inte nu.....tankarna for igen....jag hade Ipoden i fickan med hörlurar jag plockar upp den och sätter den mot örat och låtsades prata......
Men efter några meter kunde jag inte låta bli att vända mig måste ju veta, om jag eventuellt behövde försvara mig eller något, snabbt som ögat blicka jag bakåt och han satt kvar... nu var jag på väg nerför grusvägen mot t-korsningen.....kanske utom synhåll och jag började springa......nere till vänster i korsningen fanns ett hus....skulle jag rusa in där och be om hjälp.....tittade bakåt igen...fortfarande syntes ingen till....på andra hållet fanns min bil 1½ km längre bort......och där fanns kanske oxå paret kvar som befann sig där innan jag började rundan.....jag beslöt mig för bilen....och sprang vidare....då och då vände jag mig om....men vägen var tom.....
Paret satt kvar.....så jag kände att faran var över.....lite uppjagad fick jag upp bildörren och satte mig i bilen.....
Nu skulle jag köra samma väg tillbaka som jag sprungit den sista biten........tankarna for åter i huvudet, skulle jag möta honom på vägen..kanske bäst att låsa alla dörrar.
Nu hade jag kommit fram till den civiliserade vägen igen och pusta åter ut, men nu fick jag syn på honom....ute på cykelbanan kom han i full karriär.....så nu förstod jag....
Jag hade tydligen varit iakttagen ända sedan jag mötte honom första gången.....sen när jag var på väg tillbaka, då hade han bara suttit högst upp på backen och väntat in mig, och raskt klätt av sig.
Så det hela hade nog blivit planerat från den stunden eftersom jag var borta mer än 30 minuter mellan mötena....och kan inte tänka mig att man bara stannar just där på den grusvägen och väntar på att någon ska dyka upp...naturligtvis hade han förstått att jag skulle komma samma väg tillbaka, eftersom han säkerligen också hade dragit den slutsatsen när han sett att alla kossorna blockera den andra tilltänkta vägen.
Normalt sett skrämmer inte en snygg naken karl i 30 års åldern mig, men sitter dom mitt ute i moder jords natur blir jag mer än skiträdd....
Ja jag får tacka min lyckliga stjärna för att allt slutade lyckligt, men det är ju tusan att man inte ska kunna vara ute själv som kvinna längre....
Antingen får man väl skaffa sig hund eller annat vapen..tidigare har jag oxå träffat på en annan konstig man där, som helt plötsligt börjat gena över backarna bara för att man ska sammanstråla senare på samma väg.....men han var åtminstone påklädd.
Nej fy fan vad obehagligt - jag skulle ha blivit hysterisk! Smart av dig att ta ipoden och låtsas att det var en telefon - det kanske räddade dig!!!!! Skönt att du klarade dig undan det där för det kunde verkligen ha gått illa! :( Kram!
Nej, vad äckligt otäckt!! Tur att du hade nån sorts sinnesnärvaro..
Men herregud va hemskt, som Nette säger, tur att du låtsads tala i telefon. Vilka galna människor det finns! En hund eller typ pepparspray had kanske inte varit fel.
Kram.
Fy vad otäckt! Tur att allt gick bra!
Ja du vad finns det för konstigt folk mitt ibland oss. Jag är ofta ute och rör på mig men, peppar peppar, något sånt där har jag aldrig behövt uppleva. Visst har jag mött folk som jag sedan har gluttat lite bakåt efter...sådana där som ser lite skumma ut. Visst är det för rackigt att vi ens ska behöva reflektera över tråkigheter
Där ser man...tror bara han ville ha lite uppmärksamhet men som sagt man vet ju aldrig. Tur det gick bra iaf! Kram
DU nästa gång har du me dej din lilla magväska o i den ligger din mobbe,pepparsprej o andra ev tillhyggen som man måste ha när man är ute på en FIN runda i naturen.....SKOTTPENGAR säger jag bara.
kram
Hej!
Fina bilder från Samsö!
Skulle jag vara du,skulle jag anmäla för polisen om mannen du mött.Tyvärr är det bara en tidsfråga innan någon råkar riktigt illa ut.Detta beteende är vad man kallar"varningarna man missar" eller "han verkade inte så farlig".Detta är övning för mannen ifråga och han kommer till 99% att ge sig på någon. Nästa gång har han lärt sig och kommer att lägga om sin strategi.Det finns en hel del forskning i ärende som liknar detta.Har arbetat en del inom kriminalvård och läst psykologi bla.
Men vad ni gör nonschalera INTE sådana beteenden som blottare(som i ditt fall),fönstertittare mm.
De tränar bara inför värre saker...
Caroline cK
vad äckligt! Jag skulle sprungit som en blådåre!
Du är modig du!
Förresten vilken fin layout du har på din sida!
kul att komma och hälsa på dig!
Så många sjuka människor det finns i vår omgivning. Är det fullt på psyk, eller?
Idag när jag kom till skolan (jobbet) Så mötte rektorn mig ute på gården. Skynda dig, sa hon. Vi har låst alla ingångar för det springer en man omkring och viftar med en yxa. Polisen var tillkallad och de visste vem de letade efter. Han var tydligen känd. Men om de fick tag på honom vet vi inte. Vi fick hålla barnen inne den rasten i alla fall. Så mycke konstigt folk finns det.
Ha en trevlig helg.