♥ ♥ ♥ Think Twice

När det gäller vardagsrutiner så skiljer sig den ena dagen inte nämnvärt från de övriga.
Man skall ta sig till jobbet, köra samma väg, kan väl egentligen varenda vägbula
med utantill.
Själv har jag inte speciellt lång väg till jobbet, men tar mig ändå dit bilandes och uppskattningsvis så blir det ca1,5 km.

Men vad jag kom å tänka på var häromdagen, kan inte hjälpa det men jag älskar när folk blinkar till mig,
den där lilla oskyldiga flirten som betyder så otroligt mycket för framtiden.

Det hela hände när jag skulle ta mig  hem efter arbetet, och som leder längst en stor allè, det var där det hela inträffa.
Jag kom körande i mina egna tankar och just då blinkar den mötande bilen på mig,
2 sekunder senare går det upp ett liljeholmens "aha" ja tror ja vet, och sänker blicken snabbt som ögat mot instrumentbrädan, kontroll 1 hur fort kör jag, åh.. sen är det bältet, ojsan... på med det då! 
Pust och suck och det är några 100 meter till innan  mästerfotografen står där med siktet inställt just på mig, tankarna far runt hann ja eller inte, och lika spänd som en fiol intas bästa käppkines stilen när man sakta kryper  förbi som en glad pensionär och med världens största påklistrade leende, det enda som fattades är  att man skulle vinka som "Silvia" med.
Ja tänk vilken scenförändring, och utan den minsta lilla tvekan  intar jag just den rollen som "smilfink",
för vilken katastrof det skulle vara att bli av med lappen och dessutom punga ut med en massa lusentappar på kalaset!
Usch ja det där vill man inte ens tänka på.
Men som tur var så klara jag mig den här gången med! *Helnöjd* var ordet!