♥ Minnen från barndomen
Vanliga dockor är egentligen aldrig något som roat mig direkt..var nog mer en sådan där sk pojkflicka som hellre spelade ishockeyspel...
Visst hade jag en och en annan dockevagn...men tro för den skull inte där satt någon docka i den........utan i den körde jag runt allt ifrån duvor till kattungar.
Till min mammas stora förtjusning:))
Då på den tiden var det ju vanligt med både vind och källare som stod olåsta, så att vem som helst som hade lust kunde ta sig in.
Därför sökte sig många vildkatter in bland just dessa skrymslen och vrår, och sen yngla dom av sig i sin tur....så det vimla av katter i hela källaren, för att inte prata om vilken odör:(
Resultatet blev ju så klart helvilda kattungar, som jag till varje pris ville fånga...då dom ju var så förtjusande söta...så som bara just kattungar kan vara.
Att jag sen hade fått "klösmärken" av katter som både spottat och fräst över hela kroppen var ju en annan femma, då jag så småningom fick lön för mödan och lyckades få dom tama och kunde bädda ner dom i dockevagnen!
Duvorna i sin tur, bodde inte i källaren, utan på en utav våra balkonger...ja förr var det även vanligt med två balkonger..en utåt gatan och en mot bakgården där det oxå fanns en extra trappa ner till gården, ifall man skulle slänga soporna!
Här vid denna balkong, hade vi ett skåp uppställt som duvorna valt som häckningsplats, märkligt men duvorna verkade mycket tamare förr, efter en tids ruvande och kurrande titta små duvungar fram...och givetvis fick dom små duvorna inte vara ifred från mig...utan jag ordna och dona även med dom..
Mamma var väl inte helt nöjd med mig eftersom dom även fick följa med in på mitt rum.
Inte för hon hade något emot djur, men mena mest på att dom både kissade och bajsade inne.... och var fulla av ohyra.....
Tiden gick och en dag var jag full av utslag....mamma ringde doktorn för en tid!
Då på den tiden var man ju ínte DU med doktorn, utan det var titlar som gällde och full respekt för Herr Doktor.
Doktorn undersökte mina ben, och rätt som det var hoppa han till....då hade det också hoppat till på ett av mina ben..:)
Ojoj vad min mamma skämdes, när doktorn sa att det var kattaloppor !
Tror att vi kröp ut därifrån...med sänkta huvuden..en stor skam på den tiden att vara "loppebiten" då det förknippades med dålig hygien...idag har ju var och varannat barn loppor i våra skolor och är vardagsmat, men DÅ... hujeda mig!
Åter igen så fick min mamma rätt, iom det så var det färdigbäddat i dockvagnen:))
He,he det låter nästan som hemma!D
Hahahaha, så du var också "sådan" - pojkflicka alltså! Jag hade knappt några dockor jag heller - de jag hade lekte jag inte med och jag körde ofta djur i min vagn jag också. :)
Önskar dig en riktigt fin dag!
Kramar,
Nette
hahahaha ja du kommer ihåg vad man gjorde
man skulle smyga med allt men ja lekte iof inte med varken dockor eller bilar utan ja va mest i stallet med min mamma (alla i min familj jobbar med travet)..kram på dej
Tack för loggorna, har du ingen med lite bling bling? :D Kram
Ja så kan det gå :-D Loppbiten=)
Att du inte startade en loppcirkus
Du är utmanad;-) Kolla in min blogg!
Ha ha jag skulle vilja ha sett när du kom kånkandes med duvor o katter i vagnen.Kram Bobby
Caroline cK- *Ler* då är jag inte ensam:))
Nettan- Kul att höra...Fler som är pojkflickor:)) Tyckte det var mer fart och fläkt att leka som pojkarna../Tack detsamma!../Kramis
Sanna Panna- Visst prassla man och smög med en del:)) Då är du en riktig hästaflicka ut i fingerspetsarna..nästan jag med bodde juh i stallet från jag var 6-7 år! /Kramen
Caroline- Absolut...kommer på beställning direkt:) /Kram
Anki- *Asg* den tanken slog aldrig mig, men ett attans bra tips:))
Caroline- Opps! Kilar in till dig genast:)
Bobby- Säkert en syn för gudarna) /Kram